Kacper & Jakob på Riksrandori i Lindesberg

Lördagen den 20 januari åkte jag (Jakob) och Kacper upp till Lindesberg för att vara med på riksrandori.

Riksrandori innebär att judokas, framför allt tävlingsaktiva, från hela Sverige från U15 och äldre samlas för att träna ihop. Träningarna innehåller ingen teknikträning utan i stort sett bara tachi-waza (stående kamp) och ne-waza (golvkamp) och de leds utav landslagscoacherna antingen i juniorlaget eller seniorlaget.

Vi är framme i Lindesberg strax efter kl 09 för att registrera oss, byta om och invänta träningen som börjar kl 10. När träningen börjar, delas vi alla upp i två olika grupper. En grupp med alla -55kg och tjejer, och den andra med alla +55kg. Kacper följer med den mindre gruppen in till en annan träningslokal, medan jag stannar kvar. Nu börjar lägret på riktigt.

Även om jag och Kacper tränade i olika lokaler så tittade jag till Kacper några gånger för att se så att allt var okej och att det gick bra för honom. Medan jag såg honom träna så tänkte jag på hur både jag och Linnea ofta blir väldigt stolta över alla våra ungdomar när man ser att dom fightas bra på både läger och tävlingar runtom i Sverige och att man ser på dom hur mycket dom faktiskt tycker om judo. Idag var inget undantag, Kacper tränade på riktigt bra trotts att han var debuttant i sammanhanget och en av de mindre på hela träningslägret.

När första passet var slut så åt vi lite lunch och gick till klassrummet där vi skulle tillbringa natten. Vi hade pratat ihop oss med IK Västra Mölndal och styrt upp så att vi kunde bo ihop med dom. Efter en paus på fem timmar var det dags för pass nummer 2. Andra passet gick bra och när det var slut så var det dags för lite käk. Vi gick med IKVM till en Kinarestaurang vilket var lyckat och sedan tillbringade vi resten av kvällen i klassrummet som vi skulle sova i.

Kl 07 på söndagen så var det dags att gå upp igen för att få i oss lite frukost innan träningen som började kl 09. Träningen gick fortsatt bra men nu började det kännas i kroppen att vi var lite sega, i pausen mellan dagens två pass så märktes det tydligt på Kacper att han var trött.

Sista passet körde jag själv bara halva träningen ungefär för att sedan gå upp och kolla när Kacper körde. Det är jättekul att se att han kör på och kör så pass bra även fast han är så trött och är bland dom yngsta, och det är inte så många i den unga åldern som orkar träna så mycket över en helg. När träningen var slut duschade vi och packade ihop för hemfärd. Kacper somnade i bilen innan vi ens hunnit lämna Lindesberg. Ett kvitto på ett bra läger.

Text: Jakob Bitici
Foto: Jakob Bitici